07:15
Vad ska jag göra? Jag vet inte hur många inlägg jag har skrivit där jag skriver att jag känner mig tom och det försvinner inte. Vad ska jag göra med mitt liv? Ingenting känns meningsfullt. Jag ska snart få en pump och det är förtvivlande att jag börjar tänka att det inte kommer hjälpa mig, att inget kommer förändras. Och jag börjar oroa mig för att jag har problem med smuts... eller börjar och börjar... har känt så några år nu men det känns som att det blir värre. Jag känner att mina händer alltid är kladdiga men kan inte tvätta dem för att då blir mina händer torra eller får exem. Dessutom känns mina sängkläder nästan smutsiga direkt efter att jag använt dem. Mina glas får inte vara smutsiga (så att man kan se fettfläckar av fingrar eller annat smuts på dem) därför har jag börjat byta ut mina glas var tredje sekund och då blir det mer disk. Jag har inte lika mycket problem med dammet här som i persön men känner att jag inte kan röra mig hastigt om jag har nått ätbart eller drickbart som jag ska äta.
Jag borde ringa socialen, jag kommer inte ha några pengar efter skolan annars och jag behöver det till sjukhus räkningar och överlevnad. Jag känner att jag inte kan arbete i det tillståndet som jag är i nu, känns som att jag inte kommer göra bra ifrån mig och att jag kommer bryta ner mer än jag redan har. Dock känns det som att om jag kan hitta en bra arbetsplats kommer det lösa sig men hur stor att chansen att du gör det direkt. Och vem skulle ens vilja socialisera sig med mig som jag är nu? Jag behöver nya vänner och kontakter och därför kanske ett jobb skulle vara bra men jag tror inte jag skulle kunna ta kontakt med någon om jag faktiskt började jobba någonstans. Jag borde också städa mitt rum och tvätta mina kläder, äta bättre, sluta äta godis, börja träna och sluta stänga ute mina vänner.
Hur ska jag kunna socialisera när jag inte känner glädje av det? Hur ska jag kunna arbeta om jag mår dåligt av det? Hur ska jag kunna sluta känna att mina hände är smutsiga om jag inte kan tvätta dem? Hur ska jag kunna betala mina räkningar utan en inkomst, JÄVLA PAPPA! Han gör mig arg men mest ledsen. Hur kan han säga att han inte tänker betala mina räkningar nå mer? Det är räkningar till sjukhus och psykologen och andra grejer som är viktigt och som jag inte själv kan ta hand om! Hur kan han göra så när han vet att jag mår som jag gör? Hur kan jag lägga mer ångest på mig... hur kan han vara min pappa. Jag försvara alltid honom inför andra "Han är gammal och har haft många barn och är 63 år så han behöver sin break" MEN HUR KAN HAN... bara lämna mig så. Ja jag har flyttat ut men det var inte ens meningen att vara permanent, ja jag behövde komma ut ur det där huset... Damn kan knappt se skärmen längre för att jag börjar gråta. Men... men hur ska jag kunna överleva? Erika och Tim är så snälla som låter mig bo här utan hyra men dem har egentligen inte pengar nog att försörja en till människa. Dem har nog med dem själv och katterna. Min psykolog och alla runt omkring mig säger att jag borde göra mer saker, aktiviteter eller nått. Träffa nya människor och jag håller med men... hur? HUR HUR HUR...
Hur ska jag kunna socialisera när jag inte känner glädje av det? Hur ska jag kunna arbeta om jag mår dåligt av det? Hur ska jag kunna sluta känna att mina hände är smutsiga om jag inte kan tvätta dem? Hur ska jag kunna betala mina räkningar utan en inkomst, JÄVLA PAPPA! Han gör mig arg men mest ledsen. Hur kan han säga att han inte tänker betala mina räkningar nå mer? Det är räkningar till sjukhus och psykologen och andra grejer som är viktigt och som jag inte själv kan ta hand om! Hur kan han göra så när han vet att jag mår som jag gör? Hur kan jag lägga mer ångest på mig... hur kan han vara min pappa. Jag försvara alltid honom inför andra "Han är gammal och har haft många barn och är 63 år så han behöver sin break" MEN HUR KAN HAN... bara lämna mig så. Ja jag har flyttat ut men det var inte ens meningen att vara permanent, ja jag behövde komma ut ur det där huset... Damn kan knappt se skärmen längre för att jag börjar gråta. Men... men hur ska jag kunna överleva? Erika och Tim är så snälla som låter mig bo här utan hyra men dem har egentligen inte pengar nog att försörja en till människa. Dem har nog med dem själv och katterna. Min psykolog och alla runt omkring mig säger att jag borde göra mer saker, aktiviteter eller nått. Träffa nya människor och jag håller med men... hur? HUR HUR HUR...
JAG HATAR MIG SJÄLV! jag hatar allt med mig och hur jag är och hur jag ser ut och hela mitt liv. vad fan ska jag göra? Jag vet att det inte är bra att skriva eller säga till ens själv att man hatar en själv utan ställ dig i spegeln och säg att du älskar dig själv och visst det går ju inte för jag HATAR mig själv! Mitt liv är inte ens dåligt... varför beter jag mig så här? Varför kan jag inte vara glad över det jag har?
...
